jag förstod inte hur klockan kunde bli så mycket. alltid! men jag borde egentligen vara trött, för det var sjuuukt jobbigt att gå upp klockan nio när man somnat halv fyra och har gått på IKEA i tre timmar... nu är det tre intensiva skoldagar, nollåtta nollnoll till sexton nollnoll. jag och Karro måste få in en simträning efter skolan för på fredag drar vi till Göteborg, woohooo (inte eller så väldigt taggat woho). men jag får i alla fall träffa min käraste bästaste bäste vän Hanna!
det känns så ensamt, jag hatar att sova ensam.
det blir för tyst, för mycket plats över.
ingen som säger godnatt älskling och ger mig en godnattkyss.
ingen som lägger armen om mig och dra mig intill sig och kysser mig i nacken.
ingen som viskar fina ord i mitt öra.
ingen som ber mig att släcka lampan.
ingen som tar allt täcke.
ingen som är varm som ett element och gör det jättevarmt och svårt att sova.
ingen som finns där när jag rullar över på sidan och öppnar ögonen.
jag vill ha dig här. mer än något annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar