once a failure, always a retard

ja, det blev en lucka där på tio dagar. jag har som bortförklaring SAOn. jag han inte med annat än att sova, äta och pendla. i måndags var första gången på en vecka som jag tränade, herregud. och jag såg att jag hade gått ner två kilo på veckan jag var hemma och på SAO-veckan. (JAAAA! fast det är ju säkert bara muskler, neeeeeej)

men nu känns det som att jag är igång igen, yessss! Ida tvingade med mig ut på milen nu ikväll. då började klockan ticka för Stefan och Oscar; de slängde ihop en pannkakstårta på mindre än en timme. DET NI! de kan ju om de vill! så tyvärr blev det ju fika idag, men man fyller ju bara år en gång om året. fast imorgon ska vi ju äta pannkakor i matsalen... åååh!

just nu består min tankeverksamhet till cirka sjuttio procent av att tänka på aspiranten. det nya utplaceringssättet suger (om man då inte har tur och hamnar där man vill..). jag får tänka lite till, deadline är andra maj. jag kommer inte att ha några naglar kvar tills dess..