söndag 7 mars 2010

när den man tycker om försvinner känns det tomt. vakuum. jag vet att det kommer att kännas längre för mig än för honom. jag kommer fortfarande att ha vardagen. kommer fortfarande att möta alla människor. kommer att möta alla dagar och veckor. till och med månader.

men inte på samma sätt för honom. där ute flyter dagar, veckor och månader ihop. man vet inte om det är dag eller natt, förmiddag eller eftermiddag. Man lever i sin bubbla, någonstans i atlanten. men absolut, tankarna kommer att kanske snurra mer i hans huvud än i mitt, på grund av våra olika sysselsättningar.

frågan är vilket som är det bästa tidsfördrivet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

bloggen

tankarna om livet och framtiden flyger fram och tillbaka i huvudet. detta är ett sätt att samla och sära på dem.